Var är galenskapen i det hela?

Att bli klar med denna förbannade begreppstenta fick mig inte alls att sprattla av glädje som jag hade trott. Istället ville jag grina en skvätt, för att sedan skrika lite och slutligen låtsas om som att inget har hänt. Jag missade totalt innebörden av den sista frågan, vilket troligtvis kommer leda till en komplettering eller omtenta. Jag skulle kunna skylla på mycket: slarv, stress, för lite tid, doft av pappersbruk... kanske fel strumpor också, eller möjligtvis att jag åt gröt till frukost (händer sällan). Men nu är jag som sagt i förnekelsestadiet och låtsas på nåt vis att det hela inte har inträffat.

Ber om ursäkt för aning buttra inlägg på senaste, känner någonstans att detta kommer ändra på sig inom några få dagar.