Inte direkt som i döda poeters sällskap.

På dagens föreläsning gick det undan så in i norden. Power-point bilder fulla med text växlades hejdlöst utan att man hann med att skriva.
En person kommenterar detta när har byter bild:
X: "Kan du vänta lite bara så jag får skriva av sista raden där?"
F:"Jaså? Jaha. Det kan jag väl då." (Väntar ca 5 sekunder, och byter sedan bild).
Lite senare frågar samma person:
X: "Ursäkta, vad sa du nu. Kvalitetsutveckling syftar till att... vaddå?"
F (irriterat): "Ja det står faktiskt i kompendiet. Så läs det!"
Lite senare igen säger en tredje person när han återigen har bytt bild innan man har hunnit skriva av:
Y: "Kan du lugna dig lite så vi hinner skriva ner det som stod där innan?"
F (upprört): "NEJ, DET KAN JAG INTE!! SKRIV INTE AV DÅ, DET STÅR JU I BOKEN!!"
Sedan skrattade han till lite nervöst och rättade till den välkammade luggen i pannan som hade fallit fram lite under hans utbrott.

Jag tror stenhårt på att han älskar vår klass som förövrigt var 14 av 45 på hans föreläsning idag.