Spret.

Fnasiga mungipor och längtan efter ljus. Sammanfattar dagens dagens. Samt en oförmåga att börja packa inför inflytt i Snäppan.

Snipp.

Min nya fastighetsbeteckning är Snäppan. Vet inte om jag ska skämmas eller om jag ska fnissa. Jag väljer nog att inte säga var jag bor på värmländska i alla fall.

Note to self.

Att kontrollera att dörrarna verkligen har frusit fast innan jag, med huvudet före, tar mig in denna väg för att sedan upptäcka att dörrarna inte var fastfrusna utan helt enkelt var låsta.

Ett hus av glasets vin.

Igår hade vi en riktig firar-dag. Aftonen började med bio, Breaking dawn part 1, där småtjejerna bredvid mig hest väste åh herregud, åh herregud, andas, andas! så fort Edward visade sin nuna. Därefter hade vi bokat bord på restaurang till kl 21 vilket kändes lyxigt på något vis. Hummersoppa, parma-bruchetta, plankstek och annat gott slank ner i våra magar tillsammans med ett hus glasets röda vin. Ja, du hörde rätt. Jag sa fel. Men fick, så vitt jag vet, ett glas med husets röda vin i alla fall.

Nu förlängs firandet med Leilas morotskaka och kaffe, en sund underbar söndag.

Tre önskningar.

Bra morgon. Att vakna 25 minuter innan din uppsats ska opponeras på, är inte ett smart drag, men det går! Jag, som aaaaldrig försover mig, försover mig rejält dagen D. Men. Opponeringen var smärtfri och nu önskar jag en smärtfri morgondag som leder till ett inskick till examinatorn. Utöver detta önskar jag:

Blommor.

En ostbricka på fredagkväll.

Och mat som inte ropar "Kylskåpsrens!"

Djungelvrål.

Bjuder på ett glädjetjut så här på morgonen. FÖR NU DRAR JAG PÅ PROGRAMAVSLUTNING! Skaldjursbaguette och bubbel; ni anar inte hur länge jag har väntat på er, 3,5 år!

Och att jag dessutom trodde det var onsdag igår, bekräftar min teori.

Aningen vilse i kolan.

Att vara ledig en vanlig onsdag har inte hänt mig på sex månader. Att jag blir aning vilse i kolan är kanske därför förståeligt. Har parkerat fel och genomgått mellandagsreans bottenskrap med lupp. Därefter skulle jag färdas de ynka metrarna från stan till gymmet. Rakt över rondellen bara. Istället finner jag mig själv plötsligt på Bergviks parkering. Ni som känner stan förstår att jag alltså istället för att köra rakt i rondellen vid Kasernhöjden, har åkt ut på E18 och svängt av vid Bergvik. Tur att bensinen är så billig och att ska vara ledig imorgon också.

Bankett.

I fredags var jag på taklagsfest. Öl och hamburgare typ, trodde Jon. Dessbättre var det bankett med otroooolig mat och dryck. Vi kanske kände oss aning malplacerade bland kostymnissar, issvanar, champange och glammiga karriärskvinnor men det gick ändå över ganska snabbt. Så nu har jag smakat både anklever och tryffelsås. Lita på att det här med taklagsfest är något jag gärna hänger med på igen! Gärna varje helg faktiskt. Jon får helt enkelt se till att jobba liiite hårdare och lägga några fler tak.

Mangold.

Dessa dar. Lång och skön ledighet är precis vad man behöver för att återfå arbetslusten. Trot eller ej, men den har nått mig. Plugglusten och arbetslusten. Träninslusten är även den på väg tillbaka, medan matlusten aldrig riktigt försvunnit. Matlagningslusten är det sådär med men jag tror att det beror på att jag har ett mangoldblad bakom näsan. Det fastnade där när jag nös mitt i min lunch.