Det gäller att rikta tankarna åt något annat när man har ett hockeylag där hemma som i skrivande stund gör bort sig totalt.

Av någon okänd anledning fann jag motivationen att inte gå hem från bibblan när klockan slog fyra. Inte heller när den slog fem eller sex, utan faktiskt när den slog sju! Jag vet inte om ni förstår, men att vara klar med en hemtenta tre dagar innan den ska in, det är liksom soo noot mee. Därför känner jag ett behov av att skryta lite.

Konsekvenserna av detta blev en färdig hemtenta och firande med melón a lá Jón: delad på hälften, ätes med matsked.

Från påsk i Leksand på Hannas beställning (jag hade bara dessa två kort på en hel helg! Dåligt, jag vet!): herr och fru Julia och Hanna tror jag vi kan kalla dem.

Förövrigt var påskriset ganska tunt, men det fyllde absolut sin funktion.

Hello, my name is Julia Fresh.

Följande lilla pinsamhet utspelade sig idag.
Jag skulle sticka till KronoparksJouren så fort Jon kom hem från jobbet med bilen, för att hämta ut ett paket innehållande min åh så efterlängtade datorsladd. Jon kommer hem och jag är beredd att ge mig iväg på stört, då han utbrister: "OJ!!! VILKEN STOR, VIT FINNE DU HAR I PANNAN!!"
Då jag självklart vill känna mig fräsch när jag ska ut på ärenden, går jag plikttroget in på toan och klämmer denna monster-finne. Den säger snällt "plopp" och jag tar på mig jackan, skorna och ger mig iväg. I trapphuset möter jag en granne som har två åh så söta hundar som jag måste klappa. Vi står och pratar (jag och grannen) ett bra tag om ditten och datten, sådär som man gör liksom. Efter ett tag säger jag att jag måste kila, och kilar. På väg mot parkeringen möter jag två andra bekanta grannar som jag stannar och pratar med i säkert en kvart. Vi säger hejdå och jag springer till bilen och sätter mig till rätta i förarsätet. Jag ska bara rätta till backspegeln då jag råkar få syn på mig själv i den.
I pannan, där finnen var nyss, hänger en sträng, JAG MENAR EN STRÄNG av koagulerat, halvstelt blod! Plötsligt har jag inte samma bra känsla av mina två trevliga möten med mina grannar.

Den såg på mig som om jag vore oansvarig.

Jag har stirrat djupt in i kaffebryggarens röda öga idag. Den lyste arg mot mig efter att ha stått på hela eftermiddagen. Den stirrade argt för att jag hade glömt stänga av den, något som vi båda visste. Men ändå måste jag övertala mig själv i tanken att jag låtit den stå på medvetet. Helt med mening. Bara för att jag ville hålla den absolut sista nästan obefintliga skvätten kaffe varm. Självklart blev jag även tvungen att dricka denna lilla skvätt. Den var bränd och lite tjock och inte alls god.

Positivt tänkande.

Helt plötsligt är man där igen. I hemtents-träsket.
För lite tid.
Inga böcker.
Och framförallt:
en dator-strömkabel mindre.

Vissa verkar inte helt nöjda med att man har varit borta en endaste fnuttig helg.

APRIL, APRIL!

För er som trodde att vi verkligen skulle genomföra fastan- HA! Där fick vi er!
Den inofficiella anledningen är kanske något annorlunda och kan ha något med inbillade dofter av rostat bröd, felsägningar ("påsken" blev till "toscan") m.m att göra.

Långfredagen ska vara lååång.

Påsken har nu gjort entré i våra hem. Folk handlar som aldrig förr, packar sina bilar med grillkorv, påskmat och ungar (familjen B-H, inget illa ment!), unnar sig ett par extra påsköl m.m.

Detta har dock väckt starka känslor inom två sökande själar. Ska påsken verkligen innebära lättja, lust och frosseri?! Folk tror att det handlar om påskharar, påskkärringar och påskägg. VET INGEN MÄNNISKA LÄNGRE VAD PÅSKEN EGENTLIGEN SYMBOLISERAR?! Det är en högtid i lidandets och dödens tecken!!
För att bejaka detta ska nu dessa två vilsna, men ack så bestämda själar, icke förtära någon som helst föda på 24 timmar.
Ni kan här på bloggen följa oss på vår färd mot målet.För att citera Paolo Roberto: NU SKA FETTET BRINNAAAAAA!!!

"Nej Hanna, du måste vänta tills imorgon!"

Krubbets makt över mig.

Du vet att du är riktigt hungrig när du stänger in dig i sovrummet och gråter för att köttfärslimpan är slut.

Kvällens funderingar.

Vad är det som försiggår på Frödingshöjd egentligen?

Och varför har vår nya tv-dosa en böj längst ut?

Tre små gummor skulle ses en gång.

Jag förstår att det är frustrerande med denna bild, då man inte fattar någe! Vilka tre gummor ska ses en gång?

Men det var ju vi!
(En något missvisande bild, då Hanna vanligtvis har ögonen öppna, Elina vanligtvis håller lite hårdare om flaskan och jag vanligtvis är lite tröttare och gladare).

Nedräkningen har börjat rätt så ordentligt. Om ca 4 timmar ska jag hoppa på bussen och hämta upp tokfia nummer 1. En halvtimme därefter ska tokfia nummer 2 plockas upp.

Innan dess ska jag: baka, göra müsli, tvätta, dammsuga, laga mat, plocka, vädra.
Ska vi slå vad om att tokfiorna kommer att mötas av en o-igenkännbar kvinna med deg i håret, mjöl i ögonbrynen, damm hängandes från örsnibbarna och fiskgratäng på halsen?

Hon har det lilla extra. Och idag fyller hon år. Grattis är det minsta jag kan säga.

Kära Hanna.
Vet inte om min sång tidigare gjorde dig rättvisa. Kanske är inte min sångröst den bästa, och kanske är inte mitt spanska uttal det bästa. Hur som helst så vill jag önska dig tio tusen grattis på din 23-årsdag.
Det finns ingen som du, så är det bara.
Mucho amor mi amiga rara.
OCH I HELGEN KÖR VI! TOPPEN!

Bra att veta.

AJ.
Mina ben brinner av gammal sur mjölksyra.
Dagens tips:
Gå aldrig på spinning om du vet att sista låten är Dead Ringer For Love med Meat Loaf. Speciellt inte om du har lovat dig själv ca 10 påsar chips, 5 kg godis och kanske ett par öl den kommande helgen om du inte ger upp någon gång under passet. Jag lovar dig, LÅTEN TAR ALDRIG SLUT!

Undanflykternas förmiddag.

Snön vräker ner utanför fönstret. Det är inte helt okej.
Jag har en blåsa på tungan och råkat klippt en nagel för långt ner.
Uppe på detta vankas städning som ingen av oss är sugna på att ta itu med.
Det låter ungefär såhär:

10.55: -Ska vi städa nu då?
- Mm.
......

11.20: -Men nu kör vi då.
- Ja, nu kör vi.
.....

11.45: -Vi kanske ska äta lunch först?
- Ja, det ska vi nog.
.....

12.10 - Vad trött jag blev nu efter maten. Vi kanske ska chilla lite innan vi drar igång?
- Ja, vi chillar lite. Ska vi se på film?

Cry me a river.

Vattnet är slut i Karlstad! Det ligger och pyser ut någonstans under något berg.
Än så länge har jag vatten i kranen, toaletten och duschen.
Oj, nu säger de på nyheterna att man ska vara sparsam med vattnet.

Om någon frågar så vet jag inget om en viss kille som i skrivande stund ägnar sig åt sång och plask i badkaret.

Burgaren som hette duga.

Är det helg så är det.