På senaste tiden har jag haft rätt så ont om strumpor.
Detta har lett till att jag i smyg har lånat strumpor av Jon i princip varje dag.
Att hälen på strumpan har suttit uppe på vaden på mig, och slutat strax under knät har jag inte brytt mig om riktigt.
Igår tyckte jag att det var dags att köpa nya EGNA strumpor. Gick från Åhléns till Lindex till H&M till Kapp Ahl för att hitta de billigaste (varför har de inte Rättviks marknad här i Karlstad?).
Först på kvällen erkände jag för Jon att jag under en längre tid använt hans strumpor.
JU: -Jag har köpt strumpor idag.
JO: -Jaha...
JU: -Eehm. Jag har ju faktiskt använt dina ett tag nu...
JO: -VA?! Mäh! Var det därför jag hittade mina strumpor ihopkorvade i soffan igår??
JU: (Nej! Hur kunde jag lämna spår efter mig!) -Mjooo...
JO: -Du får ju köpa egna!
JU: -Jag har gjort det. Nu.
JU: -Jag har gjort det. Nu.
Ganska skönt faktiskt.
3 kommentarer:
Haha, praktiskt med knästrumpor. Typ långkalsonger och strumpor i ett! Och vilket sammanträffande sen. Jag är sjukt utan strumpor! Måste också köpa nya, men det känns som en jobbig utgift.
Jag tog självklart fram dammsugaren (i pedantisk Elinaanda).
ÅÅ du julia! nu kan du aldrig mer klaga på mina strumpor!!!!!
Skicka en kommentar