tisdag 16 mars 2010

Att veta vad man känner.

Småspringer försenad till skolan kl 8.32 med en sten i skon, samtidigt som jag försöker slicka bort tandkräms-löddret i mungiporna. Möter en klasskamrat precis utanför universitetet som meddelar att föreläsningen är inställd.
-Men NEEJ! hör jag mig själv säga.
Egentligen tänker jag detta på ungefär 10 sekunder:

-Men JAA, då slipper jag skämmas över att vara försenad!
-Men nej, sängen som var så himla skönt imorse, jag gick alltså upp helt i onödan.
-Men ja! Ingen föreläsning=LEDIG!
-Men NEJ! Detta innebär ju att jag måste sitta hemma och plugga istället och det har jag bara inte disciplin till!
-Men JAA, jag åker och gosar med Ivar!
-Men nej, jag har gjort mig extra vårfin i onödan idag men våriga målade naglar och vit tröja.

1 kommentar:

Elina sa...

Jag brukar allt som oftast komma på mig själv med att tycka att det är skönt, även om jag försöker intala mig att det är jättedrygt att missa en värdefull föreläsning... Man är ju liksom lite slapp innerst inne.

Låten är lite komisk tycker jag haha. Ingen jag skulle lyssna på hemma, men ändå.

Du var verkligen vårfin! <3