Valborg i Uppsala levererade. Trots att vädret gick emot oss med både kyla och regnstänk så åkte glajjorna på så fort solen tittade fram - bara för att få den rätta känslan.
Och som den kom. Bubblet bubblade gott i magen och kexen smulade sig fint i våra knän. Hem framåt fyra för en power-nap och ännu mer mat, för att orka resten av kvällen på Ultunas dansgolv. Dansstegen varierades. Och där någonstans valde min mobil att skutta ur väskan och springa och gömma sig. Synd för mig, tyckte Elina, eftersom jag då inte skulle kunna se vad klockan var när jag vaknade på morgonen. Synd för mig, tyckte jag, av andra anledningar. Men nu vet jag - som man dansar får man bäddat.
3 kommentarer:
Jadu, som man dansar ja... Nu får du ju chansen att skaffa den där I-phonen ändå:) Hoppas du får tag på en tel mycket snart iaf. Pusspuss
Tjoho! Jättebra sammanfattning av en jättebra helg! Haha, jag kom till dig i soffan så snabbt imorse bara för att jag trodde att du inte fick på teven och kunde se vad klockan var, men jag kände verkligen med dig. Man är ju så beroende av sin mobil! Tur att den snart är på väg hem till dig.
Tack igen och igen och igen! Vi gör't igen nästa år tycker jag.
Vad jobbigt med telefonen, men hur att den återfanns snabbt! Lät som ni hade precis så kalaskul och toppmysigt som man kunde vänta sig :)
Skicka en kommentar