Snor-buse i kaffet.

Idag kan jag lägga till ytterligare några ord i mitt Sunne-lexikon efter följande konversation om turkiskt kaffe:

C: Och så fick man en sån hääär stor köpp och så var hälften böse.
Jag (knappt hörbart för mig själv): Böse?
K-G (med aningen starkare stämma): Böse?
C: Ja, halva köppen var böse.
K-G: Jaså, rot menar du. Halve köppen var rot.
Jag (lite högre): Rot? Böse? MENAR NI SUMP ELLER?
C: Ja, böse, alltså rot. Eller ja, sump, kaffesump. Fast böse kan ju vara skräp också. Att det är böse på gölvet.
Jag: Jahaaaa, som buse!! Snor-buse!
C: Nej, vaddå snor-buse? Skräp säger jag ju!

Böse = skräp, sump
Rot = kaffesump
Min förmåga att förstå denna egendomliga dialekt = obefintlig.

Inte alla hästar i stallet/ pinnar i plockepinn-asken?