Det finns ett café på vägen mellan Karlstad och Leksand.Det ligger lite för sig själv.
Kaffet är dyrt, kostar 22 kr.
Inredningen är lite halvdan och dukarna lite fläckiga.
Ägaren till caféet är en dam runt 80 bast och har sällan mungiporna uppåt.
Man kan undra varför jag återkommer till detta café, varje gång jag åker förbi.
Jag själv kan undra ibland.
För när jag står där och ska betala 42 kr för en kopp kaffe och en ostmacka till en dam som barskt skrek "JAAAA, JAG KOMMER! HERREGUD DU BEHÖVER INTE SKRIKA SÅ!" när jag p.g.a. hennes ålder tänkte att hon inte hörde mig den första och andra gången jag ropade HALLÅ...? när jag kom in i caféet, jaa, då undrar jag hur hela upplevelsen kan vara värt besväret.
Men så sätter jag tänderna i ostmackan och baaaaam så är mina tidigare tvivel som bortblåsta, snabbare än Skalle-Per hinner släppa en fjärt.
1 kommentar:
Den måste verkligen vara god?! Är det brödet som gör det? Eller osten? ELLER KANSKE SMÖRET? Ingen som vet, ingen som vet.
Skicka en kommentar